Det cirkulerar en del ”personliga” brev på Gullmarsplan som egentligen är reklam för en facklig organisation, SAC. Detta i sig är inte någonting negativt, det är tvärtom -positivt, då en facklig organisation kan argumentera och försöka att organisera de anställda för att försvara sig mot arbetsköparens angrepp mot arbetarklassen. Problemet är att de ”personliga” breven blandar ihop facklig propaganda med påståenden som dels saknar verklighetsförankring och som dels tar vissa av arbetarklassens landvinningar för givet, som om de vore eviga.
SEKO, som är en av de fackliga organisationerna som har tecknat kollektivavtal med arbetsköparen, arbetar inte på det sätt som beskrivs i breven. Vi försöker förankra de beslut som fattas genom våra medlemmar, i medlemsmöten som är det högsta beslutande organet. Sedan finns det akuta situationer då vår klubbstyrelse eller en av våra sektionsstyrelser agerar i olika frågor. Samma sak gäller när arbetsköparen bryter mot kollektivavtalet. Då begär SEKO en förhandling i frågan och om vi inte är överens, då har vi en s.k. tvistförhandling. Om man fortsätter tvista i frågan går man centralt mellan SEKO förbundet och Almega och i värsta fall hamnar man i Arbetsdomstolen. Kanske är detta inte den bästa eller den snabbaste vägen att lösa konflikterna mellan arbetsköparen och de anställda, men det är den vägen vi har. Den andra vägen är mobilisering av våra arbetskamrater. Då kan vi gemensamt sätta press på arbetsköparen för att förändra situationen på vår arbetsplats.
SEKO:s inställning är att båda sätten behövs för att vi ska uppnå ett så bra resultat som möjligt. Att vi har ett kollektivavtal är mycket positivt, då kollektivavtalet reglerar många saker som annars skulle vara upp till arbetsgivaren att bestämma över ensidigt och vi som arbetar i Tunnelbanan skulle vara i försvarsställningen hela tiden utan avtalet. Frågor som vi tror är självklara, som när man får lön, olika slags ersättningar (förflyttning, utlåning, kompetenstillägg, ob-tillägg osv.), de olika arbetstidsreglerna (tid på tåg, omloppstid, längden av rasten och pausen, veckoarbetstid, nattjänster som är mindre än 8 timmar osv.), semester, extra lön på 10% vid föräldraledighet, betald ledighet för enskild angelägenhet, att man har betalt när man är avstängd, placeringsordning, rikskuponger, läkarbesök, SL-kort, uniform… är några av de många saker som SEKO tillsammans med arbetskamraterna lyckats få genom att kämpa. Att påstå att det inte spelar någon roll om man har kollektivavtal på en arbetsplats, är i bästa fall naivt.
SEKO Klubb 111 är inte emot kollektivavtal, men vi vill ha rätt till lokala stridsåtgärder så att vi kan pressa arbetsköparen till eftergifter. Vi är emot fredsplikten och inte emot kollektivavtalet.
Att till slut påstå att enbart de gemensamma ansträngningarna från våra arbetskamrater skapar positiva effekter är en sanning med modifikation. De delade tjänsterna försvann inte av sig själva.
Det pågick en hård kamp i månader, trots att MTR och två fackföreningar, SACO och ST, ville ha dem. Det var SEKO som utövade press tillsammans med våra arbetskamrater och till slut lyckades vi.
När MTR ville säga upp folk vid avstängningen av Hagsätragrenen satt vi i hårda förhandlingar och det var SEKO som lyckades stoppa uppsägningar, tillsammans med våra arbetskamrater.
Att de lokala TX kom tillbaka var tack vare en hård kamp som pågick i ett år på flera fronter från SEKO och våra arbetskamrater.
Att arbetspass inte kan överskrida fem timmar på sträcktjänster är ett resultat av en centraltvist som SEKO drev och vann mot arbetsköparen.
Vi vill inte förminska andra aktörers roll, vår bedömning är att de har hjälpt till att driva saker i rätt riktning. Men utan en konsekvent linje, som SEKO haft och fortfarande har, skulle inget av detta ha lyckats. Även om två Tunnelbloggar, två Tunneltidningar och flera tårtkallas skulle äga rum, kunde man inte stoppa arbetsköparens försök till försämringar, om SEKO inte fanns.
Vi vill avsluta med att en gång till påpeka att SEKO Klubb 111 inte är en byråkratisk organisation med ombudsmän -Vi är förtroendevalda som jobbar med och för våra medlemmar. Vi anser att kampen ska föras genom förhandlingar, aktioner, opinionsbildning osv. Det är våra medlemmar själva som bestämmer hur vi agerar efter beslut på våra medlemsmöten.
Med kamratliga hälsningar
Jannis Konstantis
Ordförande
SEKO Tunnelbanan, Klubb 111
Här finns det personliga brevet syndikalistbrev